Kravet: Ta bort gul skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin

1 500 brev har skickats ut till markägare i regionen. Orsaken är fynd av invasiva arter som tar över.
– Den ändrar hela bäcksystem när den får fäste, men det finns chans att utrota den, säger Klara Jansson, biolog på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

ANNONS
|

Rekordmånga fall av gul skunkkalla har rapporterats i Västra Götaland, arten som skoningslöst breder ut sig i naturen och slår ut inhemska arter.

– De orsakar jättestora skador på ekosystemen och ändrar hela bäcksystem när den får fäste. Den tränger ut inhemska arter och det blir nästan bara gul skunkkalla kvar, säger Klara Jansson, biolog på länsstyrelsen.

Hon och hennes kollegor på länsstyrelsen har precis skickat ut kravbrev till markägare i kommunerna där någon rapporterat in fynd av jättebalsamin, jätteloka eller gul skunkkalla. Totalt är det cirka 1 500 fastighetsägare.

– I brevet står information om att fastighetsägaren kan ha arten på sin mark. Det är olika personer som rapporterat in fynd via databasen Artportalen. Och om man har den så ska man ta bort den.

Störst problem i Marks kommun

Antalet rapporterade fall av skunkkalla har ökat i Västra Götaland. Störst problem är det i Marks kommun som hade 94 inrapporterade fynd 2022. Lika många som i Göteborg (95 fynd).

I Mark har den bland annat hittats runt Lygnern, vid vattendrag norr om Hyssna och i utkanterna av Kinna tätort.

– Det finns i nästan alla kommuner. Mark är en av de kommuner som har störst områden med gul skunkkalla. Den finns mest kring tätorterna i regionen, där det finns mycket trädgårdar och vattendrag.

Sedan 2015 är det förbjudet att låta de här arterna växa på sin mark, enligt EU:s förordning om förebyggandet av invasiva arter. Det är fastighetsägarnas skyldighet att ta bort växterna.

Klara Jansson, biolog på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Klara Jansson, biolog på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Bild: Pressbild

Länsstyrelsen bär ansvar för att utöva tillsyn och se till att lagar och regler följs.

– Man är ålagd att utföra åtgärder, till exempel gräva upp eller på annat sätt döda arten på sin tomt. Vi har möjlighet att förelägga markägare om de inte följer reglerna, då är det ofta med vite, säger Klara Jansson och fortsätter:

– Men det är väldigt sällan vi gör det. De flesta markägare vill få bort de här växterna.

Så blir du av med gul skunkkalla

Av de tre invasiva arterna jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla är den senare svårast att bli av med. Man måste få bort rötterna som går djupt.

– Roten till gul skunkkalla kan vara upp till en meter ner i marken. Den kan vara ganska tuff att bli av med och svår att få upp. Det är ett blött och tungt arbete, säger hon.

Rötter och fröer ska eldas upp och helst köras väl förpackade till återvinningscentral. Bästa tiden att bli av med skunkkallan är nu innan sommaren när plantorna är små och ännu inte fröar – när fröerna kommit sprids den snabbt vidare via vattendragen.

– Det är det som gör att så många fastighetsägare kämpar med den här, alla fastighetsägare måste göra det samtidigt. Så fort en blomma får gå i frö så kommer en ny tillförsel av plantor, säger hon.

Fakta: Fynd av gul skunkkalla (2022)

Mark: 94

Göteborg: 95

Mölndal: 23

Härryda: 4

Alingsås: 9

Herrljunga: 16

Vårgårda: 1

Kungälv: 2

Orust: 2

Tjörn: 6

Stenungsund: 0

Borås: 50

Källa: SLU Artdatabanken

Skunkkallan går att utrota

Trots ökningen av gul skunkkalla finns fortfarande chans att utrota den.

– Ja gul skunkkalla är möjlig att utrota, säger Klara Jansson.

Varför åker inte länsstyrelsen ut och tar bort den bara?

– Som statlig myndighet får vi inte ge någon särskilda fördelar. Då skulle vi behöva åka ut till alla fastigheterna. Det har vi inte möjlighet till. Vi har den i nästan 80 vattendrag i Västra Götalands län.

Mindre pengar till inventering

Nedskärning i budgeten för naturvård gör också att länsstyrelsens aktiva arbete mot invasiva arter skalas ner för i år.

– Vi fokuserar det till skyddade områden. Tidigare kunde vi ta bort längs vattendrag i anslutning till naturreservaten men det kan vi inte göra nu. Vi kommer inte heller att kunna inventera eller utföra tillsyn på samma sätt i år, säger hon.

Brev och information hjälper.

– Det vi såg förra året, vi har skickat ut brev tidigare och ser en bra följsamhet, de flesta vill göra rätt och åtgärdar. Så vi kommer att fortsätta att informera.

LÄS MER:Planerad bergtäkt väcker oro bland Sätilabor

LÄS MER:Kampen mot invasiva arter stoppas – får inga pengar

LÄS MER:Ann Hagemann äger skog för miljoner nära Hyssna – bor i skånskt slott