Sommarvärmen har helt plötsligt försvunnit och istället faller regnet ned i ett kyligt Hyssna. Det är bara några plusgrader och även om klockan bara är strax efter nio så har Robertho Settergren hunnit vara ute bland sina julgranar i flera timmar.
– Jag gillar att vara uppe tidigt, klockan får gärna vara runt fyra när jag går upp. Då kan jag vara här ute i naturen i sex timmar ungefär, och då känner jag att jag har fått gjort jättemycket och varit produktiv, säger han.
Till vardags är Settergren både politiker för Kristdemokraterna på Öckerö, medan han till vardags arbetar på Stadsledningskontoret i Göteborg stad. Men det som han har sysslat längst med, är julgranarna.
– Det började redan när jag var 15 år. Jag var väldigt intresserad av försäljning. När bonden som ägde marken till mina föräldrars gård tröttnade på att älgarna åt upp all havre så tänkte jag; ”här skulle jag kunna odla julgran och sälja dem”, berättar han.
Det ligger mycket arbete bakom intresset och extrajobbet som julgransodlare. Det handlar inte bara om att odla granskott och se dem växa. Det gäller också att ständigt underhålla dem. Ha koll på om de blir för tunna eller om de påverkas av andra träd och växter. Vid julgransodlingen Mark så är det oftast björk som kommer emellan.
– Varje år får jag kolla dem. Sen får man klippa dem om det behövs. Man kan säga att på hundra planterade granar så blir tio användbara utan underhåll. Medan om man tar hand om dem så blir kanske 85 av 100 användbara julgranar.
Granodlingen fortsätter i ny tappning
Sen några år tillbaka har han även drivit självplockning av julgranar i Lindome. Men eftersom det ska byggas lägenheter på marken han arrenderat där, har han fått leta nya alternativ.
Valet föll därför ganska självklart på skogen i Hyssna i och med den goda relationen med ägaren av marken, som inte längre kan driva odlingen ensam på grund av åldern tagit ut sin rätt. De båda julgransälskarna har under åren fört en dialog om julgransodling samt att Robertho Settergren köpt granar av honom.
– Det är kul att kunna ta över efter honom. Jag vet hur mycket arbete det ligger bakom och det är kul att kunna fortsätta. Jag kommer öppna för självplockning här i slutet av november.
Han har drygt ett hektar skog till sitt förfogande, där det finns ungefär tio tusen granar längs med ån och ner i dalen.
– Det är rätt trevligt när man hör vattenfallet. Här tänkte jag bygga en liten bro, så man kan ta sig till andra sidan av odlingen utan att behöva gå runt, visar han.
Sekatör som bäste vän
Skogen fylls mestadels av rödgran men även med ett hundratal kungsgranar. Med sig i fickan har han alltid en sekatör.
– Den har jag alltid med mig, den är min bästa vän, säger julgransodlaren och skrattar gott.
Sekatören kan lösa både det ena och det andra – kapa granar och skott. Men även ta bort oväntade gäster.
– Den här björken vill jag inte ha till exempel, säger han och klipper enkelt bort den halvmeter långa björken som vuxit intill en av granarna.
Det gäller att hålla ordning på planteringen.
– Björken har inte åstadkommit speciellt mycket ont. Men redan när den här så liten så har den haft en lite åverkan på granen.
Just björk och andra lövträd är några av de största hotet mot att granarna ska bli fina julgranar några år framåt.
– Grenarna kan böja sig och granarna behöver mycket ljus för att växa, förklarar han.
Tusen granar
I vinter hoppas han sälja runt tusen granar. Men också plantera åtminstone lika många. Det råder inget tvivel om att granodlingen är värd sin vikt i barr. Men det är inte främst den ekonomiska vinningen som lockar.
– Att få komma ut i naturen och få träffa människor. Framför allt olika människor. Som jag aldrig hade träffat om det inte vore för julgransförsäljningen. Det tycker jag är roligt.
LÄS MER:Det här händer i Mark i sommar
