Så vill Marks kommun stötta Ukraina

Politikerna i Marks kommun letar efter olika vägar för att kunna stötta ukrainare både i Ukraina och i kommunen. Ett av förslagen handlar om att ha ett samarbete med en daglig verksamhet i en ukrainsk kommun.
– Jag tycker att det är jätteintressant för det är precis så som Marks kommun har jobbat tidigare i historien, säger Ulf Dahlberg, socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen.

ANNONS
|

Under måndagen deltog Ulf Dahlberg i Måndagsrörelsens manifestation för att visa sitt stöd för Ukraina. Rörelsen finns på flera platser i Sverige och fann vägarna till Kinna i början av året. Marks kommunstyrelses ordförande kom till manifestationen för att informera om planer på hur kommunen ska kunna visa sitt stöd för Ukraina och dess folk:

– Marks kommun tog tidigt ställning och organiserade både föreningsliv och företag och även sin kommunala organisation fullt ut och beredde plats plats för alla som ville komma eller behövde komma till Marks kommun, förklarar Ulf Dahlberg.

Nu vill kommunen föra den traditionen vidare och sträcka ut en arm till Ukraina genom olika projekt. Ett av initiativen kommer från partikollegan, Daria Johnsson Cosevaia, ersättare i kommunfullmäktige, som själv kommer från Moldavien.

Förslag om samarbete med kommun i Ukraina

Hon la fram en idé om samarbete med en kommun i Ukraina. En vän i Kiev som arbetade med en daglig verksamhet för människor i behov av daglig hjälp, hade hört sig om möjligheten att etablera en kontakt med dess motsvarighet i Marks kommun. Det ena ledde till det andra. Ulf Dahlberg tog upp frågan med socialnämndens ordförande Anna-Lena Gunnarsson (C), som i sin tur öppnade en dialog med representanter för den dagliga verksamheten i kommunen.

Enligt Dahlberg skulle ett första steg vara att bjuda in någon från Ukraina som arbetar med sådana frågor. Som han ser det skulle det inte vara omöjligt att genomföra något sådant:

– Ett sådant besök behöver inte bli en jättedyr historia. Det handlar om att hjälpa till med resan och skapa möjlighet att resa hit, säger han och tillägger:

– Jag tycker att det är jätteintressant för det är ju precis så som Marks kommun har jobbat tidigare. Jag tror att det är en del av Markbornas själ.

Ett annat förslag på samarbete som också hittas i Marks historia är tanken på att hitta en vänort i Ukraina.

Kan bli aktuellt med vänort

Enligt Dahlberg har Marks kommun haft det i både Polen och Tyskland tidigare. Men något sådant är troligtvis inte aktuellt förrän kriget är över.

– Jag tog intryck av Peter Branshøjs berättelse från hans resa till Ukraina om hur saker och ting fungerade trots rådande krig, berättar Ulf Dahlberg.

Men han tog också intryck av Peter Branshøjs redogörelse för hur svårt det var för de ukrainska flyktingarna här i Marks kommun. Eftersom de ännu inte har fått personnummer och därmed inte kan betala sina räkningar måste de betala höga administrationsavgifter när de ska betala räkningarna.

Peter Branshøj kom alldeles nyss tillbaka från en resa till Ukraina som organiserats av en hjälporganisation, Ukrainahjälpen väst, som skulle transportera två färdtjänstbussar till Ukraina fyllda med rullstolar, rullatorer och sjukvårdsutrustning.

Engagerade sig tidigt

Resan, som var hans första, varade cirka en vecka och tillryggalade en sträcka på närmare 500 mil. Branshøj (M), som är andre vice ordförande i bygg- och miljönämnden, engagerade sig bara några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Hans första tanke när kriget började var att åka dit och hämta flyktingar:

– Men sedan tänkte jag ett varv till och insåg att de behövde någonstans att bo. Så jag lyckades fixa fram två villor. Men av olika anledningar gick det i stöpet, berättar Branshøj inne på Moderaternas kontor.

Men då kom han att tänka på vårdcentralen i Fritsla som stod tom. Med hjälp av ett fyrtiotal andra lyckades de städa, få in möbler, fyllda kylskåp och kunde till sist erbjuda 44 ukrainska flyktingar tak över huvudet. Då har det bara gått några dagar efter invasionen den 24 februari 2022. I juli samma år fick ukrainarna flytta in i lägenheter Fritsla som stod tomma.

– Redan från början kunde vi erbjuda de ukrainska flyktingarna svenskaundervisning. Det är en lärare och kurator som turas om att undervisa, berättar Peter Branshøj.

Han säger att han lägger ner 70 procent av sin tid på arbetet med Ukraina.

Manifestation varje vecka

I början av året tog han initiativet till Måndagsrörelsen som manifesterar varje måndag klockan 12 i Kinna. Med tankarna fyllda av sin resa blir han märkbart rörd när han börjar berätta om sina intryck.

– Jag såg en kontorsbyggnad i Kiev som var helt utblåst. Det fanns ett stort hål där projektilen slagit ner. Pappan till en ukrainsk vän fick en rullator och blev alldeles till sig av glädje när han kunde lägga bort kryckan och stödja sig på rullatorn.

Det djupa intrycket som ukrainarna har gjort på honom gör att han har funderingar på att åka dit när kriget är över för att kunna hjälpa till med återuppbyggnaden.

LÄS MER:Sätila of Sweden har nyanställt och satsar på ökad produktion hemma

LÄS MER:Moderaternas oppositionsråd i Mark säger nej till Marabou – i butiken och i politiken

LÄS MER:Sätilabon Lars Wilderäng tar sig ut i världen för att skriva om spioner och storkonflikter