Jill Axelsson och maken Michael Axelsson driver Frugårdens kött Istorp sedan 2009. Från och med 2011 gjorde de en ordentlig satsning på gården och nu har de 150 nötkreatur inklusive kalvar, dikor och ungdjur. De använder 120 hektar betesmark inklusive arrenden.
Nu är de oroliga för att betet ska ta slut.
– Absolut, kommer här inget regn så ligger vi risigt till. Det är ju en oro hela tiden, säger Jill Axelsson.
Hon är orolig för att torkan och värmen ska få lika svåra konsekvenser som sommaren 2018 och visar bilder på hur magra korna var då och hur gulnat gräset var.
– Vi behöver ju vatten, i lagom mängd. Översvämning gillar vi inte, säger Jill Axelsson.
Hon visar runt i en hage där en flock kor betar tillsammans med en några dygn gammal kalv och en tjur. Än så länge är det inte någon akut kris.
– De är ändå vid gott hull.
Letar efter ekologiskt bete
Frugårdens kött säljer ekologiskt kött, antingen via Reko-ringen i Kungbacka eller via den egna gårdsbutiken. Eftersom det är ett ekologiskt jordbruk behöver betet vara ekologiskt för att köttet ska få lov att säljas som ekokött.
– Vi har ju bara gräsbeteskött, vi ger dem inget kraftfoder.
Torkan gör att gräset inte växer. Eftersom det är lerjord som håller vattnet lite längre så ser gräset fortfarande grönt ut men det börjar ta slut. Nu ska de försöka ta tillvara på det som finns.
– Man frågar ju runt om det är någon som har extra bete. Vi ska slå allt gräs vi äger och har nu. Vi får se hur mycket det blir.
Det finns risker med att slå gräset eftersom rötterna exponeras, det kan skada tillväxten kommande år.
Andra åtgärder de kan tvingas till är att börja använda det foder som egentligen är avsett för senare i år.
– Då behöver vi ta fram balarna som vi ska ha i vinter och fodra dem med.
De odlar också havre som de egentligen planerat att sälja vidare men som nu kan bli foder istället. En annan åtgärd kan bli att de tvingas att köpa in foder, det kan bli dyrt eftersom priserna ökar i takt med efterfrågan.
Konsekvensen av torkan kan bli nödslakt
Jill Axelsson är särskilt oroad över att torkan inträffar nu, i början av juni, och att de tvingas ta till åtgärder redan nu.
Om torkan fortsätter finns det en risk att konsekvenserna blir ännu allvarligare än 2018 då torkan kom senare på säsongen. Då var det många lantbrukare som tvingades till nödslakt, att slakta sina djur i förtid, och det blev köer till slakterierna.
– Det är ju tråkigt om man måste slakta undan, säger Jill Axelsson.
Marknaden fick ett överskott på svenskt kött.
Samtidigt noterade Jill Axelsson att handlarna annonserade att de sålde billigare, utländskt kött.
– Det är jätteviktigt att handla svenskt. Vad ska slakterierna göra av köttet annars?
Vattnet sinar i Ekån
Hon varnar för en ond cirkel om lantbrukare inte vågar satsa på köttproduktion och om besättningarna minskar.
– Vi behöver de betande djuren, vi behöver ju ha vårt öppna landskap.
Förutom betet så är naturligtvis vattnet också ett stort problem.
Korna brukar få sitt vatten från Ekån intill beteshagen men den har mer eller mindre torkat ut.
Nu får de hämta vatten från en brunn och köra ut det. Jill Axelsson har fyllt upp en tank till ett av betena som ligger längre bort. Det blir mycket merarbete.
Hon har sett att riksdagsledamoten Mikael Larsson (C) har engagerat sig i frågan och är försiktigt positiv samtidigt som hon har svårt att se vad regeringen kan göra.
– Jag vet inte vad regeringen kan göra. Vad hjälper ett bidrag om det inte finns gräs? säger Jill Axelsson.
Det hon ser att hon själv och andra lantbrukare skulle kunna göra annorlunda är att se om sitt hus och vara ute i god tid så att de har mer sparat foder i ladorna, hellre för mycket än för lite.
Fråga till landsbygdsministern
Tidigare i veckan ställde riksdagsledamoten och Björketorpsbon Mikael Larsson (C) en skriftlig fråga i riksdagen till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Mikael Larsson frågar om ministern och regeringen avser att ”vidta några snabba åtgärder för att hjälpa lantbrukarna om torkan håller i sig och då hotar livsmedelsproduktionen”.
Han nämner att kriget i Ukraina ställer krav på att Sverige ska kunna producera egna livsmedel och jämför med 2018 då det delades ut ett torkstöd för att lantbrukarna skulle fortsätta att producera livsmedel.
– Jag har inte fått något svar från statsrådet men jag har fått väldigt mycket svar från lantbrukare i sociala medier, säger Mikael Larsson (C) till Mark-Posten.
Han framhåller att läget är mycket allvarligt och att det krävs en beredskap från regeringens sida.
– Det som regeringen skulle kunna göra om regnet uteblir är att man är redo och väl förberedd att trycka på knappen för att ge torkstöd och kunna sätta in snabba åtgärder. Det tror jag är oerhört viktigt, så man inte vaknar för sent.
LÄS MER:Efter värmeböljan – nu blir det ännu hetare i Mark
LÄS MER:Holländska mjölkbönderna ångrar inte att de flyttade
