De konstaterade bristerna som Ivo pekar på i Marks kommun handlar om att läkemedelshanteringen inte sker på ett patientsäkert vis och att dokumentation inte sker enligt gällande regelverk. Dessutom saknas kompetens hos personalen som gör medicinska bedömningar samt att det i vissa fall brister i språkkunskaper. Kritik riktas även mot att vård i livets slutskede inte sker enligt gällande regelverk. Kritiken rör kommunala äldreboenden i Marks kommuns regi.
Lena Ferm Hansson (C) är ordförande i omsorgsnämnden. Enligt henne kommer nämnden att ta upp kritiken från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, vid nämndens sammanträde i april.
– Som ordförande i ansvarig nämnd vill jag att de som är brukare och har vård från vår kommun ska kunna känna sig trygga.
Enligt henne kan en del av bristerna förklaras med att Ivo:s granskning gjordes under pandemitiden.
– Det var många som var sjuka, både brukare och personal. Det var inte så rutinerad personal, och ett ansträngt läge.
Fler kommuner kritiseras
Ivo:s nationella tillsyn har riktat in sig på den medicinska vården på särskilda boenden för äldre. Det är alltså inte bara Marks kommun som får kritik efter tillsynen. Över sextio kommuner har fått liknande beslut till sig och fler tillkommer.
Lena Ferm Hansson välkomnar granskningen från Ivo.
– Jag tycker det är bra att man blir granskad. Målsättningen är att man ska känna sig trygg, och ha hjälp och stöd, säger hon och lägger till:
– Utifrån de iakttagelser Ivo gjort så får personalen se vad det är för arbetsrutiner man behöver titta på för att kunna uppfylla kraven. Vi förväntar oss att allt ska utföras på rätt sätt.
Facket hoppas på diskussion
Från ett fackligt perspektiv så hoppas Kommunals ordförande i Mark, Magdalena Fallqvist, att Ivo:s granskning ska leda till en diskussion om hur bemanningen på arbetsplatserna ser ut.
– Vi har ju länge påpekat att man är underbemannad i äldreomsorgen. Svårigheterna att rekrytera utbildad personal är också något som vi har påtalat, säger Magdalena Fallqvist.
När det är hög frånvaro och flera tvingas arbeta övertid så påverkar det stressen på arbetsplatsen och i förlängningen kvaliteten.
Magdalena Fallqvist uttalar sig angående de delar av utredningen som berör Kommunals medlemmar, det gäller alltså inte de frågor som direkt berör sjuksköterskor och läkare.
Hon säger att arbetsvillkoren i stort behöver bli bättre för att minska omsättningen på personal, skapa kontinuitet för vårdtagarna och även göra att exempelvis undersköterskor känner sig trygga i sin roll.
– Om det inte är så stor omsättning så blir det ju bättre kontinuitet.
Språkombuden är viktiga
I Marks kommun finns det något som heter språkombud där några i personalen har fått utbildning för att kunna stötta de på arbetsplatsen som ännu inte hunnit lära sig svenska.
– Det tycker vi är fantastiskt bra för verksamheten. Sedan får de inte förutsättningar att använda sina kunskaper, säger Magdalena Fallqvist.
Hon tar som exempel att om det saknas personal en dag så prioriteras den uppgiften bort eftersom de andra rutinerna måste fungera.
– Det är genomgående en grundstruktur som saknas.
”Rätt person på rätt plats”
Det finns fyra yrkesgrupper inom Kommunals område på de arbetsplatser som Ivo har granskat. Dels finns det omsorgsbiträden, som ofta är helt outbildade. Sedan finns det vårdbiträden och undersköterskor som har gymnasieutbildning eller motsvarande. Dessutom finns det specialistundersköterskor som har en påbyggnadsutbildning. Den lösning som Magdalena Fallqvist hoppas på är att det ska bli en ökad tydlighet i vad de olika yrkesgrupperna ska göra så att de som har relevant utbildning kan ta ansvar för dokumentation och direktkontakten med vårdtagarna.
– Om du har en bra grundstruktur och stabilitet så får du det andra på köpet. Det handlar om rätt person på rätt plats och en bra arbetsmiljö som gör att vi kan göra det som vi är ålagda att göra.
– Alla gör ju allting nu. Den som inte är så hemma på svenska språket kanske inte ska utföra en undersköterskas uppgifter. Ett omsorgsbiträde är ju helt outbildat i vård och omsorg. Då kanske de ska utföra kringarbetet, handla och städa exempelvis. Någonstans måste man börja.
Hon lägger till att om det inte går att lösa så att alla anställda är utbildade så behövs det mer personal för att frigöra dem som har utbildning, så att de hinner med de arbetsuppgifter som kräver mer kunskap.
– Högre grundbemanning är något som medarbetarna i Marks kommun har efterlyst i många år.
Brister som Ivo uppmärksammar
Ivo gjorde i höstas en fysisk inspektion i Marks kommun, och har nu fattat ett beslut om de brister som finns inom SÄBO i kommunen. Ivo har konstaterat följande brister:
• Den personal som gör medicinska bedömningar har inte tillräcklig kompetens för arbetsuppgiften och behärskar inte det svenska språket i tillräcklig omfattning.
• Dokumentationen sker inte enligt gällande regelverk och det finns inte en kontinuitet i personalgruppen som främjar en god vård.
• Läkemedelshanteringen sker inte på ett patientsäkert sätt.
• Vården i livets slutskede sker inte enligt gällande regelverk.
55 procent av patienterna saknar dokumenterad vårdplan. Genomsnittet i Västra Götalandsregionen är 38 procent och i hela landet 44 procent.
LÄS MER:Här vill kommunen bygga nya äldreboendet
