Fabrikens hjärta dunkar rytmiskt i bakgrunden. Det ständiga ljudet av vävstolar i arbete ligger som en stadig ljudkuliss över Kasthall. Ända sedan starten 1889 har Kasthall förblivit en tung textil aktör i Marks kommun. Det här den fjärde delen i Mark-Postens nya artikelserie. Om nutiden och framtiden för Tygriket i Mark.
Två intryck av fabriken ger sig omgående till känna. Det är det ihållande dova ljudet från vävstolarna som ljuder genom väggar och golv, och på sina håll doften av garn från ull och lin.
Här tillverkas måttbeställda exklusiva mattor som skeppas ut över hela världen. Både artisten Madonna, vår egen kung och ambassader såväl som privatpersoner köper mattor från Kasthall.
Från och med i dag är design det viktiga, så ska vi växa i Sverige och värden.
– Vi la in en jättefin matta i trappan på Pradas café i Harrods i London, till exempel. Vi har inget på lager, allt sker på beställning. Hos oss kan kunden få precis den färg, mönster, material och storlek som önskas, säger Peter Eriksson, projekt och affärsutvecklare på Kasthall.
Det är också en del av framgången tror han, att varje matta är unik. Och spillet från tillverkningen blir därför minimal.
– Vi har ett gott renommé. Kasthall står för kvalitet och designutveckling. Vi är traditionella samtidig som vi utvecklar oss och ser spännande ut.
På fabriken belägen strax utanför Kinna finns en liten butik där det säljs ett fåtal mattor. Som andrasortering och utställningsmattor.
– Det började i Kinnahult, den första fabriken hyrdes där av grundaren Ludvig Andersson, berättar Peter Eriksson som kan det mesta om Kasthalls anrika historik.
Den äldsta delen har anor från sent 1800-tal och var helt färdigställd 1901. Fabriken har byggts ut i omgångar. Då hette företaget Ludvig Andersson mattor och låg först i Källängs jaquardväveri i Kinnahult. 1895 letade Ludvig Andersson efter en tomt för att bygga ett eget spinneri.
Närheten till vatten var väsentligt för att tvätta och färga garnet. Adressen för den nya fabriken blev Kasthall Kinna. Men bara ett år senare brann träfabriken ner.
– Belysningen kom från fotogen och oljelampor. En lampa föll i golvet och tände eld på hela fabriken, säger Peter Eriksson.
Allt försvann men ingen person skadades. Tur i oturen var att det mesta av mängderna av färdigspunnet ull och lingarn låg lagrat hos bönder runt om. 1897 stod en ny fabrik på samma plats, denna gång av tegel. Och 1901 flyttades all verksamhet från Källäng till den nya fabriken i Kasthall.
När Ludvig Andersson ville bygga ut fick han köpa mark av en storbonde nästgårds – men med ett krav.
– Det stod i köpekontraktet att vilken verksamhet som än bedrivs här så må tomtens namn, Kasthall, aldrig försvinna. På så sätt säkrades namnets fortlevnad, förklarar Peter Eriksson.
Namnet Kasthall för området intill Kinna har Peter Eriksson en förklaring till:
– Ända sedan 1400- och 1500-talet handtvättades det på stenhällen i Häggån. Pojkarna kastade sten i vattnet, så det skvätte, mot kvinnornas döttrar. Därför fick hällen namnet ”Kasthällen” som senare blev ”Kasthall”.
Med tillbyggnaden kom nya tekniker som gav möjligheten att gå från mattor på 60 till 90 centimeters bredd ända upp till 5 meters bredd.
På en bild från 1905 syns hela personalen tillsammans med ägaren Ludvig Andersson.
På personalbilden syns även barn.
– Unga killar på tolv, tretton år fick börja med att slänga skyttlar i vävstolarna. De som anställdes på 1800- och 1900-talet jobbade ofta kvar hela livet. Så var det nog på de flesta textilindustrier, säger Peter Eriksson.
Han började själv på företaget 1991 och har två morbröder som redan jobbade där.
Vi har hört att här finns en pojke som har slutat skolan, du är välkommen att börja på Kasthall på måndag.
– På den tiden var det gott om jobb. Min morbror satt hemma i trädgården och åt bulle och drack saft. Då stannade det en stor bil utanför. Några välklädda män kom fram och sa: ”Vi har hört att här finns en pojke som har slutat skolan. Du är välkommen att börja på Kasthall på måndag.” Så gick det till att rekrytera på den tiden.
Morbrodern Alf Gabrielsson arbetade sig upp i fabriken. Han började som vävare och slutade som vd. Han blev också den första i Sverige som lärde sig den nya tekniken, att handtufta, och fick åka på kurs till Tyskland.
Peter Eriksson började själv som handtuftare.
– Vi var ganska unika med det. Det innebär att skjuta garn i en uppspänd väv för att kunna göra vilket mönster som helst. Vibrationen i maskinen vi använde var tuff för händerna och arbetsställningen slet på ryggen.
I dag sköts en del av tuftningen av robotmaskiner men även manuellt.
– Nu för tiden får man tufta max fyra timmar åt gången, säger Peter Eriksson.
Genom åren har han varit bland annat arbetsledare, produktutvecklare och chef.
Att Kasthall har satt sitt avtryck är tydligt. Bokstavligt. Peter Eriksson har låtit tatuera in Kasthalls logotype, ett lejon, på sin arm.
– Kasthall har satt en stor prägel i mitt liv, tatueringen står för historia.
1940 gick Ludvig Andersson bort och företaget fortsatte i familjen ägo. Håkan Reis blev vd 1951.
– Han var jättedesignintresserad. ”Från och med i dag är design det viktiga. Så ska vi växa i Sverige och världen”, förkunnade han.
Peter Eriksson funderar lite.
– Om inte Håkan Reis bestämt sig för design hade vi nog varit en i mängden. När vi var som störst på 60-talet låg det heltäckningsmattor från Kasthall på vartenda stadshotell.
Under tidigt 1900-tal började Kasthall medvetet jobba mer med design. På 1950-talet togs nästa steg och stora svenska designers som Astrid Sampe, Ingrid Dessau och Gunilla Lagerhem Ullberg, ”Mattornas Drottning”, anlitades. I dag är Lena Jiseborn designchef.
– 1947 började Kasthall väva heltäckningsmattor. Tillsammans med designfokuset gjorde det att Kasthall nådde sin storhetstid 1965 med drygt 250 anställda, säger Peter Eriksson.
I den första huvudboken från Kasthall daterad 1 maj 1889 står det: ”Kassabehållning: 417 kronor.”
I dag är Kasthall ett globalt företag med drygt 180 miljoner i omsättning för hela gruppen. Under de senaste två åren har Kasthall vuxit med cirka 15 procent per år.
Vd sedan september 2018 är Johan Bergh. Han är på resa i Japan och svarar på Mark-Postens frågor via e-post.
– Vi har en stark varumärkesposition av våra högkvalitativa produkter. Tillväxten sker också genom den internationella marknaden och där expanderar vi, vilket driver ytterligare krav på support från vår verksamhet i Kinna.
Johan Bergh säger också att företaget växer framför allt inom kunnande runt digital marknadsföring, kundstödssupport och etablering av egna säljkanaler.
– Att tillverka Kasthalls fantastiska mattor kräver ett mycket högt hantverkskunnande och stor kunskap runt textil. Detta har vi på Kasthall i Kinna byggt upp under 135 år och genom mycket kompetenta och lojala medarbetare som i vissa fall har jobbat i flera generationer hos oss.
Att hitta balansen mellan att vara kommersiell samtidigt som Kasthall är ett företag som driver designspråk med kreativitet och yrkesstolthet från en egenproducerande fabrik är en utmaning.
Fabriken är motpolen till slit-och-släng och har aldrig lockats att gå över till syntetmaterial. Naturmaterial är a och o med ull och lin som importeras.
– Det är vårt DNA, säger Lena Cedhagen, CFO, Chief Financial Officer, ansvarig för ekonomiavdelningen, på Kasthall om naturmaterialen.
Linet med väldigt långa fibrer kommer till exempel från Frankrike.
– Den kvaliteten finns inte överallt, och ullen kommer från Nya Zeeland, deras får har vitheten.
170 ton ull och lin om året köps in och förädlas. Det tvinnas till snilje- och bouclégarner. Sedan vävs det ihop med olika färger.
På Kasthall finns ett provlager samt ett mönsterarkiv med mattprover från 1950-talet bevarat. Här finns också ett mindre museum.
Lena Cedhagen visar upp en raritet, en tidig Kasthallsmatta med orientaliskt mönster, hela 118 år gammal och som har återlämnats till Kasthall för förvaring. Ägaren var 90 år gammal och hade själv lekt på mattan som barn. Mattan har legat i 90-åringens hem från 1904 till 1999.
Men allt har inte bara varit käpprakt uppåt. Kasthall har haft två konkurser under 1990-talet.
– Det är klart att vi också har varit utsatta. Vi har haft perioder när bolaget inte alls har gått bra och har fått startas om igen. Så är det i företag, säger Lena Cedhagen.
Hon påpekar att kulturen i ett bolag är viktig.
– Vi har en väldigt, väldigt stark Kasthallkultur. Här finns stor lojalitet, lång erfarenhet och en bred kunskap som gör oss väldigt starka.
Vd Johan Mikael Bergh menar att kunnandet och stoltheten är något som finns i bolagets DNA och grunden till att de kan tillverka högkvalitativa mattor.
– Vi är mycket stolta över detta och förstår vikten av det samma och kopplingen till bygden och Mark som del i textilriket och gör att vi under överskådlig tid avser fortsätta att bygga företag runt denna lokala historia.
Vad är bäst med Kasthall?
– Entreprenörskapet, hantverkskunnandet och en fantastisk historia. Kasthall är en svensk kulturskatt vilket är en förmån att få leda!
Grundades: 1889.
Plats: Kasthall i Kinna.
Grundare: Ludvig Andersson.
Ägare i dag: Investmentbolaget Karnell sedan 2010.
Omsättning: Drygt 180 miljoner för hela gruppen.
Personal: 80 globalt, runt 65 i Kinna.
Platser: Huvudkontor och produktion i Kasthall, Kinna.
Försäljningskontor i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Showrooms i Milano och New York där snart även en butik ska startas upp.
Kasthall säljer i dag 70 procent av sina mattor på export.
LÄS MER:Här är historien bakom Tygriket i Mark – så började allt
LÄS MER:Om någon tvivlat – Tygriket lever!
LÄS MER:Göran tog gardinerna till nästa nivå
LÄS MER:Ludvig Svensson i Kinna är marknadsledande i världen – siktar på en miljard i omsättning
