På Hyssna hembygdsförenings äng viner vinden när tio olika deltagare i kursen ”Slå med lie” slåttar i duggregnet. Om det inte vore för deltagarnas moderna funktionskläder hade Mark-Postens utsände reporter hajat till och behövt kolla kalenderåret en extra gång.
En padda klarar sig nätt och jämnt från den vassa eggen när trädgårdsingenjören och lieinstruktören Jenny Nilsson slåttar sig fram.
Med säker stämma instruerar hon gruppen. Hon talar fort om slipstenar, de olika delarna på en lie (eggen, orvet, knaggar) och olika taktiker man kan använda sig av vid slåttning.
– När det gäller sly är det bäst att tänka som när man täljer med en kniv, säger Jenny och visar med händerna hur man vinklar kniven.
När man slåttar en tuva däremot använder man en annan teknik. Men det gäller att vara försiktig – risken finns att man råkar ta för mycket.
– Det är som när man bara ska lite närmre med trimmern, skojar Jenny Nilsson.
Hembygdsföreningen anordnar
Torpbon Ulf Arnell, som till vardags är mjölkbonde, är Hyssna hembygdsförenings ordförande sedan 2015, ett uppdrag som på sätt och vis har gått i generationer. Ulfs farbror var hembygdsföreningens ordförande i 29 år.
– Tanken är att detta ska bli en slåtteräng, säger Ulf Arnell om ängen där kursen utspelar sig.
En slåtteräng har blommande blommor som trivs bäst när det är näringsfattigt – annars blir de utkonkurrerade av andra växter. Exempel på ängsblommor är prästkrage, åkervädd och även blåklockor kan ligga och vänta under jorden.
– Det har varit stort intresse för liekursen, säger Ulf Arnell. Vi kommer absolut ha den nästa år igen, fortsätter han.
En syssla för män... eller?
Mölnlyckebon Evalena Djerf, som har sitt fritidshus precis i krokarna runt Korsås Augustas, går kurs med Jenny för tredje året i rad.
– Jag håller på och gör en äng vid mitt fritidshus, säger Evalena och fortsätter:
– Det är inte speciellt kul att gå med en såg, man förstör ju gräset.
Att slå med lie har inte alltid varit en självklarhet för en kvinna, i alla fall inte när Evalena Djerf var ung. Under de åren som hon har gått kursen upplever Evalena att det mest har varit män, även om slåttandes ”manliga” stämpel sakta men säkert suddas bort.
– Kvinnorna slog inte med lie, kvinnorna gick efter och räfsade. Min bror fick till och med prova men inte jag, berättar Evalena Djerf och fortsätter:
– Men nu ska jag gå med mina döttrar.
För Jenny Nilsson började allt när hon hittade sin farfars lie och först var tanken att det bara är gamla gubbar som kan – men Jenny beskriver att när man väl kommer igång är det lättare än vad man tror.
– En deltagare som kom förra året var sedan med på alla slåttar under sommaren, en 70-årig kvinna som äntligen fick slåtta, säger Jenny Nilsson och förklarar att kvinnan inte hade fått göra det som barn.
Att ärva lien är oftast inte fördelaktigt, då det finns en risk att den inte är anpassad efter dina proportioner och din längd.
– Om man får låna perfekt utrustning är det inte svårt. Det är en materialsport, berättar Jenny och fortsätter:
– Det ska inte vara som att man går med en machete genom djungel, utan lättare.
Blomsterängar i Marks kommun
I Marks kommun finns det ett antal blomsterängar som tas hand om med lie. För Enar Bonath, engagerad i Hembygdsföreningen och tidigare deltagare på kursen, finns det något med slåtter som slår högt:
– Att restaurera den biologiska mångfalden handlar det om för min del.
Jenny Nilsson upplever också att intresset växer, både för lieslåtter men också för ängsskötsel och hennes kurser är efterfrågade runt hela landet. Bland annat har hon slåttat ängar på naturreservat och vid Gunnebo slott. Det är dessutom något som blir vanligare inom trädgårdsmästarkåren. Att lieslåtter dessutom har ett historiskt värde finns det inga tvivel om.
– Det ger en större förståelse för jordbruket som det är idag. Man förstår sin samtid genom historien, säger Christoffer Hallén, deltagare.
LÄS MER:Ehrnholms bageri och Finbageriet i Kinna mot nya tider
LÄS MER:Utomhusbassängerna i Kinna och Fritsla riskerar stängning: ”Vår personal känner sig inte säkra”
