Kriminella riktar sig medvetet mot äldre personer i syfte att genomföra bedrägerier.
Kriminella riktar sig medvetet mot äldre personer i syfte att genomföra bedrägerier. Bild: Nils Jacobsson

Så jobbar det kriminella nätverket som lurar äldre personer

Bedragare kopplat till ett kriminellt nätverk lurade äldre personer i Marks kommun med bluff-sms. Flera har blivit av med pengar.
– Det har skett en i det närmaste explosionsartad ökning den senaste tiden, säger Stefan Larsson på polisen.

ANNONS
|

Dagen före julafton föll en dom i Uppsala tingsrätt mot två unga män hemmahörande i Stockholmsområdet. De är skyldiga till vishing/smishing, så kallade bluff-sms. Seriebrottsligheten riktas mot äldre personer och har ökat sedan 2017.

De båda dömda männen tillhör ett nätverk som också har försökt lura flera äldre personer i Västsverige. Tre fall av bluff-sms från detta nätverk anmäldes i Marks kommun under 2022.

Organiserat och systematiskt

– Det är ett nätverk med bas i Skåne som organiserar allt detta. Det handlar inte om några enskilda och slumpvisa händelser, utan det är organiserat och systematiskt, som en affärsverksamhet och nästan som en industri, säger kammaråklagare Victoria Engelkes.

Brottet går till så att bedragarna skickar ut upp emot 2 000 sms till äldre personer under ett dygn i ett visst geografiskt område. I sms:et utger sig bedragarna för att vara en bank och uppmanar mottagaren att ringa ett särskilt nummer. I sms:et påstår de att det pågår ett bedrägligt uttag från ett konto eller kort som banken nu vill hjälpa till att stoppa.

Tar kontroll över bank-id

När den äldre ringer upp numret hamnar hen i själva verket hos bedragaren. Bedragaren säger att det finns en ”bankkollega” i närområdet som kan komma och hjälpa den äldre att spärra kortet för att slippa bli bestulen. Den äldre tar emot den påstådda hjälpen, öppnar dörren och ”bankkollegan” kliver in, samtidigt som bedragaren i telefonen fortsätter prata med och uppehålla den äldre. Väl inne hos den äldre ber bedragaren att få kontroll över den äldre personens bank-id, bankkonton och pinkoder.

– Metoderna förändras hela tiden. Det är ett släktbaserat nätverk och det har kopplingar till gängkriminalitet och arbetar i hela Sverige, säger Victoria Engelkes.

Fall i Kinna och Öxabäck

Även fallen som har anmälts i Marks kommun under 2022 har kopplingar till nätverket. Ett fall hände i Kinna i februari, där bedragarna lyckades lura den äldre som blev av med pengar. Ett annat fall hände i Öxabäck den 28 mars, men där lyckades bedragarna inte komma över något. Ytterligare ett fall hände i Kinna den 31 mars. Inte heller den gången fick bedragarna med sig något. Samma nätverk har dessutom försökt lura äldre i flera grannkommuner.

620 miljoner i vinst

Under 2022 tog bedragarna i Sverige ut totalt 620 miljoner kronor i vinst på enbart vishing/smishing.

– Familjerna som livnär sig på det här brottet lever gott. De spenderar pengarna på dyra förbrukningsvaror och många resor till utlandet, berättar Stefan Larsson, operativ samordningsledare på Nationella operativa avdelningen (NOA)

– Vi har en klar bild av vilka som ligger bakom. Det jobbar i kluster som hela tiden är föränderliga, både i personer och i metoder, och några huvudmän som styr hela verksamheten. Jag skulle tippa på det är tusentals människor som finns i och omkring detta i Sverige.

De dödliga bedrägerierna

Bedrägeribrotten kallas också för de dödliga bedrägerierna eftersom det finns en tydlig koppling mellan bedrägeribrottslighet och det dödliga skjutvapenvåldet. Närmare hälften av dem som varit inblandande i brott med dödlig utgång med skjutvapen, har även varit skäligen misstänkta för bedrägerier.

Dessutom går det inte att utesluta att det faktiskt har orsakat just dödsfall.

– Ett utav offren under 2022 dog av hjärtinfarkt, få dagar efter brottet. Och det är omöjligt att utesluta att hjärtinfarkten inte hade koppling för det som målsägande utsattes för, säger Victoria Engelkes.

De första anmälningarna av vishing i Sverige kom 2018 och under 2020 och 2021 har polisen sett en kraftig ökning.

– Det har skett en i det närmaste explosionsartad ökning i det senaste, säger Stefan Larsson.

Hur allvarligt är det här mot samhället?

– För det första ger de sig på en svagare grupp. Det är äldre människor som inte vill eller vågar vara oartiga och lägga på telefonen. Det är allvarligt, säger Stefan Larsson.

Han menar också att de utsatta tappar tilltron till instanser som bank och myndigheter som polisen eftersom bedragarna ofta själva utger sig för att vara poliser.

– Jag skulle också säga att det är en systemhotande brottslighet, eftersom tilltron för elektroniska hjälpmedel minskar, något som hela samhället numera vilar på, säger Stefan Larsson.

Hur kan man skydda sig?

– Det enda sättet egentligen är att aldrig lämna ut sina bankuppgifter. Lägg alltid på luren när någon ringer som verkar misstänkt. Ring upp banken själv och ta reda på numret själv. Banken ringer aldrig upp dig, säger Victoria Engelkes.

Under tiden oktober 2021 till juni 2022 har 700 brott identifieras med bluff-sms i Sverige.

Bluff-sms

Voice/Sms phising innebär falska telefonsamtal och eller sms, som skickas ut till äldre i syfte att lura av offret pengar. Smishing kallas också för bluff-sms.

Rapporten De dödliga bedrägerierna, som har tagits fram av polisens nationella bedrägericentrum, visar att bedrägeribrottsligheten och antalet skjutningar ökat kraftigt under samma tidsperiod. Under 2021 uppgick brottsvinsterna från bedrägeribrotten till drygt 3,4 miljarder kronor och under 2022 avled 59 personer av det dödliga skjutvapenvåldet (till och med november 2022).

Rapporten visar att både skyttarna och brottsoffren inom det dödliga skjutvapenvåldet har varit skäligen misstänkta för bedrägerier, utpressning, ocker, penningtvätt.

För att komma åt de höga brottsvinsterna inledde polisens nationella bedrägericentrum under hösten 2022 bland annat ett samarbete med de största bankerna i Sverige i syfte att minska sårbarheterna i de finansiella systemen.

Källa: Polisen

LÄS MER:Skriande behov av familjehem i kommunen

LÄS MER:Markbo lurad på 100 000 kronor av bitcoin-bedragare

LÄS MER:Humanakrisen: Brukare kan tvingas byta assistenter