”Målet är att barnet ska må bättre under den tid barnet bor hos oss. Att de ledsna barnaögon som möter oss i hallen när socialtjänsten kommer med barnet, efter en tid ska bli glada barnaögon. Detta ser vi gång efter annan och det är det finaste bevis vi kan få på att vi som familj fått vara till hjälp.”
Så står det på kvällens föreläsare Thomas Ardenfors hemsida. Han har bjudits in av Marks kommun för att hålla föreläsning om hur det är, och förhoppningsvis inspirera andra, att bli familje- och jourhem.
– Att i samarbete med socialtjänsten hjälpa utsatta barn är min familjs och min livspassion. Jag är ingen expert, bara en vanlig pappa. Jag vill inspirera både de som redan är familjehem och locka de som funderar, säger han.
Han är förutom föreläsare också författare och har gett ut böcker i ämnet, och är även politiskt engagerad för moderaterna.
– Men det viktigaste uppdraget är som jour- och familjehem.
I första hand söker man inom barnets eget nätverk
Det är socialtjänstens utredare som utreder om ett barn kan behöva komma till ett familjehem, det som tidigare kallades för fosterhem. Emelie Kylefalk, familjehemssekreterare och rekryterare på socialtjänsten i Mark, förklarar att ett barn har rätt till familjehemsplacering om föräldern/föräldrarna inte kan ta hand om barnet.
– Oavsett om barnet har egen problematik eller om det är vårdnadshavaren som gör att de för tillfället inte kan ta hand om barnet så kan barnet ha rätt till placering, säger Emelie Kylefalk, familjehems sekreterare och rekryterare på socialtjänsten i Mark.
De kanske inser sina begränsningar och att barnet behöver placeras hos andra en tid
Madelene Prim, även hon familjehemssekreterare, berättar att man i första hand söker inom barnets eget nätverk, till exempel kan barnet få bo hos en nära släkting. En placering kan ske dels frivilligt med målsmans medgivande, men det kan också röra sig om LVU, lagen om vård av unga, som reglerar omhändertagande av barn i Sverige under 18 år.
– Om det bedöms att läget är allvarligt hemma och föräldrarna inte samtycker till familjehem, kan barnet placeras genom en tvångslag. Men det vanligaste är att föräldrar samtycker till placering. De kanske inser sina begränsningar och att barnet behöver placeras hos andra en tid, säger hon.
Målsättningen med omplaceringen är att barnet ska återvända till sin ursprungsfamilj, även om det inte alltid är möjligt. Det kan exempelvis vara brister i omvårdnad som uppkommit genom missbruk, psykisk sjukdom eller annat, vilket innebär att ett barn inte får tillräckligt med vuxenstöd i sitt eget hem.
Blivande jour- och familjehem utreds noggrant.
– Det är högre krav i dag än förr i tiden, vi gör hembesök och tar referenser. Kvalitet är a och o för oss. Generellt är det riktiga eldsjälar som vill väl och som vill göra en insats. Det måste man poängtera. Det är sällan vi möter människor med fel agenda, säger Madelene Prim och Emelie Kylefalk.
Barnen har rätt till sina föräldrar
De påpekar att barn alltid har rätt till sina föräldrar. Men föräldrarna har inte alltid rätt till sina barn.
– Barn i familjehem träffar oftast sina föräldrar på en neutral plats, familjehemmet ska vara en trygg zon.
Gemensamt för de placerade barnen är att de behöver kärleksfulla, trygga och tydliga vuxna.
Eftersöker fler som vill engagera sig
Thomas Ardenfors berättar att hans och hans familj hittills har tagit emot 30 olika barn under de 29 år som familjen har varit jour- och familjehem.
– Alla barn kommer med sin ryggsäck. Arv spelar en viss roll men miljön kan göra väldigt mycket. Framtiden stavas barnen. Även i nutiden, säger han.
En kvinna på föreläsningen som vill vara anonym, berättar att det är första gången hon och hennes man och barn är familjehem. Förra året tog de emot ett barn.
– Det går bra. Så klart är det utmaningar men egentligen inte mer än med vårt biologiska barn. Kanske bara lite annorlunda. Vi har väldigt mycket stöd från familjehemssekreterarna och kan ringa och få stöttning och råd när som, säger hon.
19 privata familjehem
Det var Familjehemsgruppen, en del av IFO - Individ- och familjeomsorgen i Marks kommun som bjöd på gratis föreläsning.
Marks kommun har i dagsläget 19 privata familjehem som rekryterats och handleds av fyra familjehemssekreterare. Men familjehemmen räcker inte till. Därför har 13 konsultstödda familjehem köpts in av olika företag vilket blir betydligt dyrare.
– Vi försöker hitta personer och familjer som vill ställa upp. Hur många jour- och familjehem som behövs är svårt att sia om, men vi har för få. Tyvärr måste vi många gånger vända oss till externa aktörer, säger Emelie Kylefalk.
Familjehem
Hette tidigare fosterhem.
Numera familjehem efter ny socialtjänstlag som också innebär högre krav på hemmen.
En utredning för att bli familjehem tar fyra månader.
Det hem som accepteras får utbildning och regelbunden handledning.
Alla kan söka, som familjer, ensamstående och samkönade par.
Det viktiga är att familjehemmet har gott om tid, att familjens sociala situation är stabil samt att det finns utrymme i bostaden.
Ekonomisk ersättning utgår i form av arvode samt ersättning som ska täcka alla kostnader i samband med uppdraget. Ersättning utgår enligt SKL:s riktlinjer.
Den som är intresserad kan vända sig till Marks kommun.
Källa: Marks kommun
LÄS MER:De vandrar för ungdomarna i Mark
