Marcus Molinder är samordnare på vuxenenheten. Han möter Mark-Postens reporter i dörren till en av vuxenenhetens lokaler i kommunen.
Tillsammans med Annette Eriksson som är enhetschef på vuxenenheten välkomnar han mig in till deras lokaler, närmare bestämt en sittgrupp med djupt sittande fåtöljer i en grå kulör.
Snart kommer de dock lämna sagda lokaler för att byta upp sig till något större. Drygt tio år har de hållit till i samma lokaler, och verksamheten har vuxit.
– Det har vi länge efterfrågat. Vi är väldigt trångbodda. Att det har funkat är tack vare en arbetsgrupp som har väldigt bra engagemang i sitt arbete, och samarbetsförmåga. Annars hade det varit världens konflikthärd, säger Annette Eriksson.
Vi har stämt träff för en intervju kring en av vuxenenhetens verksamheter inom öppenvården, nämligen Kraftvärk. Av integritetsskäl vill de dock inte att Mark-Posten skriver ut var de håller till.
Saknades i Marks kommun
Kraftvärk är en gruppbehandlingsmetod som fanns på andra platser i landet, men inte i Marks kommun. För drygt tio år sedan bestämde sig dock Marcus Molinder och Annette Eriksson att ändra på det.
– Vi köpte de här tjänsterna av andra tidigare. Både i Borås och Göteborg. Så det var en matchning mot det. Vi kände att vi saknade det i kommunen, säger Marcus Molinder.
Annette Eriksson fyller i:
– Det var tungt för klienterna att transportera sig, det var tungt att åka till Göteborg för behandling. Då tänkte vi att vi kan inte vara sämre själv.
De är noga med att betona att programmet inte alltid ska ersätta en vistelse på behandlingshem, men att det är ett komplement.
– Grunden bygger på att vi har en stark tilltro till att jobba på hemmaplan. Det kan finnas skäl att man behöver åka iväg till behandlingshem. Men jobbet behöver ändå göras när man kommer hem sen ändå, säger Marcus Molinder.
Risk för återfall efter behandlingshem
Ytterligare en anledning var att de såg oroande siffror för de personer som kom hem från behandlingshem.
– Vi såg att vi hade långa behandlingshemsperioder, och så såg vi att när man kom hem och när man mötte verkligheten, att man inte kunnat förändra något i sin livssituation. Då är det oerhört lätt att återfalla i missbruk eller kriminalitet, säger Annette Eriksson.
Sedan 2014 har de drivit Kraftvärk. Verksamheten är aktiv på dagtid måndagar till fredagar. Just nu är en handfull klienter med i gruppen, men de har satt ett maxtak på åtta personer som kan delta åt gången.
I regel är en deltagare med tre månader, och eventuellt tre månader till. Därefter görs en utvärdering, och då ska personen ofta gå vidare till något annat. Deltagarna får vara med på olika aktiviteter, som utformas av gruppen själv.
– Vilka är det som ingår i gruppen, vad fångas de av? De ska kunna känna att de hittar något som ger en positiv energi, säger Annette Eriksson.
Hitta en struktur i vardagen
Pusselbitar som boende, lägenhet, sysselsättning, sociala kontakter, och fritid utgör de viktigaste grundfundamenten för att skapa rätt förutsättningar för de personer som de möter. Det är också de sakerna som behandlingen försöker hjälpa till med.
– Mycket av den första behandlingen handlar om att upprätthålla strukturen att komma hit, rutiner och såna saker. Planering av sin lediga tid när man inte är här. För att minska risken att återfalla i missbruk, säger Marcus Molinder.
De försöker också hitta samarbeten med lokala aktörer, berättar de.
– Vi har en friskvårdslokal, man kan gå dit och träna. Vi har ett samarbete med Marks konstgrafiska verkstad. Vi använder den ateljén där. Vi har också varit på Kinna teater.
– Ni försöker ha aktiviteter som inte kostar så mycket, och som finns att göra här i kommunen. Det är det som blir så mycket vinster. Har de gått dit tillsammans med Kraftvärk så är det mycket lättare att göra det själv eller tillsammans med någon sen. Vi försöker jobba på hemmaplan, och försöker visa vad som finns att göra i lokalsamhället.
Deltagarnas problematik handlar främst om alkohol-och drogmissbruk, men också om spelmissbruk.
– Ibland är det bara alkohol. Ibland är det bara amfetamin och ibland är det alla. Det vanligaste är en kombination, blandmissbruk, säger Marcus Molinder.
Vanligt med samsjuklighet
Förutom missbruk så finns det ibland även en psykiatrisk problematik hos de klienter som kommer till vuxenenheten och Kraftvärk. Företrädesvis NPF-diagnoser men även andra diagnoser, enligt dem båda.
– Ju fler år vi har jobbat, ju mer ser vi att det nästan alltid är så. Det börjar med psykisk ohälsa. Ett trauma, något man varit med om, säger Annette Eriksson.
Marcus Molinder lyfter fram några exempel:
– Det är personer som haft ett fungerande liv för övrigt. Det kommer en livskris. Det kommer en skilsmässa. Dödsfall i familjen. Man blir av med jobbet, säger han.
En del i behandlingen på Kraftvärk är att deltagarna återkommande drogtestas.
– Då kan man förstå att de är påverkade. Ibland är de ärliga och kommer och säger jag har druckit mycket inatt, eller jag tog amfetamin igår, säger Annette Eriksson.
Det är dock inget som påverkar deras chans till behandling.
– Man blir inte utskriven för att man får ett återfall. Utan då jobbar vi med det. Vad var det som hände nu?, säger Marcus Molinder.
Finns det fall där ni känner att det här går inte längre? Om en person återkommer med problem att hålla sig ren?
– Det finns naturligtvis en bortre gräns för hur följsamma vi kan vara. Då tar vi en diskussion med den personen i sånt fall.
Vad gör ni då?
– Då kan det vara att man inte är redo för gruppverksamheten men då fortsätter vi träffa personen individuellt. Ibland kan det vara så att den här personen behöver iväg till behandlingshem, komma ifrån, bryta, inte triggas av det som finns hemma.
Annette Eriksson menar att det alltid är en kamp att förändra sitt liv i den riktningen som behandlingen avser.
– De vill inte vara de här personerna. De allra flesta vi möter vill ha något annat. Man Man vill ha ett normalt liv. Det är bara det att de inte vet vad det innebär eller hur man når dit. Man vet kanske inte vad sunda familjerelationer är, eller trygghet, omtanke och kärlek. Då är det en kamp att som vuxen kunna förstå och lära sig det.
Allt det mörker och de utmaningar ni möter i de personer som kommer hit, det måste påverka er?
– Det är klart det påverkar. Dels jobbar vi aktivt med arbetsgruppen, att man är ett stöd för varandra. Sen har vi också extern handledning. Vi har en psykolog som kommer utifrån, då har personalen handledning i grupp. Där får de ventilera. Det här med handledning är ett måste, säger Marcus Molinder.
Han fortsätter:
– Men absolut, det är ett tufft jobb. Det ska man inte sticka under stolen med.
LÄS MER:Statsbidrag till Marks kommun
LÄS MER:Nekades inflyttning i beviljad träningslägenhet – nu svarar Marks Bostad AB
